För inte så länge sedan var jag med min pojkvän och efter att ha haft en helt okej, relativt mysig kväll med honom så var det dags att sova. Då säger det ur pojken att han inte kan sova hos mig. Nähä, tänkte jag för mig, hade han någonting viktigt han behövde göra tidigt imorgon eller vad? Jag frågar honom varför. Då slinker det ur honom att han inte längre ska/kan sova hos mig för att han känner att han inte respekterar mig när jag sover.

Ursäkta? Det var den första tanken som kom upp i mitt huvud, tätt åtföljd av att om han nu känner så, så löser sig ju ingenting genom att han smiter hem till sig! Dessutom tyckte jag själv att han hade helt fel i det han sa. Visst, han kan ibland ligga och smeka min arm, höft eller kind när jag försöker sova, men jag tycker verkligen inte att det är att "inte respektera" mig. Dock så kan jag ibland  känna att det är lite jobbigt, för jag irriterar mig lätt på saker när jag är sömnig och jag försöker på något listigt vis se till att hålla fast hans hand. Sa det mesta av detta till honom och fick honom på så sätt att stanna kvar. Men det fick mig tt fundera över hur pojken egentligen tänker...